DEBATTARTIKEL
Svenska Dagbladet, Brännpunkt 10 mars 2011Anders Borg, Finansminister
Maud Olofsson, Närings- och energiminister
Erik Ullenhag, Integrationsminister
På många orter och i många delar av storstadsregioner i Sverige tilläts under många år utanförskapet växa sig stort och bita sig fast. Det har bidragit till att människors förmågor inte tagits till vara. På hög arbetslöshet, låg sysselsättning och frånvaro av ett lokalt näringsliv följer ofta uppgivenhet, förlorad självkänsla och social oro. Även om vi nu ser en vändning till det bättre, gäller det inte för alla delar av landet. Som ett led i att fortsätta minska utanförskapet har regeringen i dag beslutat om att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i stadsdelar med utbrett utanförskap, så kallade nystartszoner.
Mycket av det som är bra med dagens Sverige kommer från områden som ofta beskrivs som utsatta. Företag startas, ungdomar skaffar sig genom utbildning och hårt arbete bättre förutsättningar än vad deras föräldrar haft och här finns mycket av den kreativitet och skaparglädje som Sverige historiskt byggt sitt välstånd på. Det finns anledning för många människor som bor och verkar i dessa områden att känna stolthet över vad de åstadkommit och hur de bidrar till samhället. Vid sidan av detta frodas tyvärr samhällsproblem som ofta är kopplade till arbetslöshet och segregation.
Under lång tid har utanförskapsområden tillåtits växa fram och vi har fått miljöer där arbetslöshet ibland är norm och där utanförskapet ärvs över generationer. En sådan situation är ovärdig för de människor vars arbetsförmåga och kompetens inte tas tillvara, men det är också samhällsekonomiskt kostsamt. Utanförskapets följder i form av ökad ohälsa, kriminalitet och otrygghet är väl kända.
Det finns anledning att vara ödmjuk inför att orsakerna såväl som lösningarna på problemen är många och komplexa. Samtidigt är det avgörande att samhällsproblemen står i fokus när politiken prövas och att våra reformambitioner är lösningar på verkliga problem, inte produkter av uppiskade stämningar.
Den passiviseringspolitik som försatt människor i utanförskap och skapat hela utanförskapsområden byts nu stegvis mot en politik som aktiverar människor och skapar livskraftiga bostadsområden. Det stora problemet i många av våra förorter är låg sysselsättning och höga trösklar in på arbetsmarknaden för den enskilde. Med bättre förutsättningar för arbete och ett växande lokalt näringsliv kan hela områden lyftas.
Nystartszonerna ska syfta till att öka sysselsättningen i områden som i dag har markant högre arbetslöshet än andra. Utredaren ska lämna förslag på hur sådana områden ska kunna väljas ut och hur olika avgränsningar ska se ut. Företagande och jobb är en nyckel till integration och tillväxt. Därför är det vår förhoppning att lägre kostnader för att verka och anställa i nystartszonerna ska leda till att fler får jobb och att fler företag startas. De förbättrade villkoren för företag i nystartszonerna ska vara likvärdiga oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. Det är genom sänkta skattekostnader, i form av nedsatt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkt fastighetsskatt, som drivkrafterna för att driva företag och anställa ska öka.
Regeringen har redan vidtagit en rad åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen bland grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden, bland annat i form av nystartsjobb, instegsjobb och anställningsstöd. Det drivs också verksamhet på lokal nivå och nystartskontoren, som erbjuder individuellt anpassad vägledning och service inom området starta och driva företag, är utbyggda och förstärkta på orter med stort utanförskap.
Med tanke på att företagsamheten är högre bland invandrare än bland inrikes födda kan nystartszonerna komma att bli en verklig möjlighet till jobb och egen försörjning för människor som idag står långt utanför arbetsmarknaden. Nystartszoner blir därmed ytterligare en åtgärd i arbetet med att bryta utanförskapet. För att stärka integrationen är det bara en av många pusselbitar, där eget arbete, språkkunskaper och utbildning alltid måste stå i fokus.
Nystartszoner är i andra länder, bland annat Frankrike, en etablerad metod för att stärka vissa områden, städer eller orter. Det är regeringens ambition att en svensk modell ska kunna vara på plats till januari 2014 och att de positiva effekterna på sysselsättning och företagande ska vara tillräckligt stora för att de sammantaget ska öka integrationen och minska utanförskapet.
Regeringens arbete handlar om att ta till vara människors arbetsförmåga, förbättra drivkrafter och hjälpa till med att hitta nya vägar till arbete. I de områden som är aktuella för att bli nystartszoner är ökad sysselsättning också en viktig jämställdhetsfråga. Arbetet med att skapa jobb och öka sysselsättningen är avgörande för att många människor ska kunna se framtiden an med tillförsikt och stärkt självkänsla. Att få ett jobb är den främsta vägen in i ett samhälle.
Anders Borg, finansminister (M)
Maud Olofsson, näringsminister (C)
Erik Ullenhag, integrationsminister (FP)
